"Jag tror att mÄnga Àr lite rÀdda och tror att det gör ont", sÀger Carita Thörn, som kommer att kunna berÀtta hur en donation gÄr till. Och nej, det gör inte ont.
"Tobiasregistret? Va?"
Carita Thörn Ă€r van att fĂ„ frĂ„gan. Om hon gĂ€rna svarat tidigare gör hon det sedan nĂ„gon vecka tillbaka med extra tyngd och engagemang. Hon Ă€r nu en av Tobiasregistrets nya volontĂ€rer med det superviktiga uppdraget att fĂ„ fĂ€rre att sĂ€ga âva?â och fler att ta steget att anmĂ€la sig som frivilliga givare.
â Jag kĂ€nde att det hĂ€r passade mig nĂ€r jag sĂ„g att man sökte volontĂ€rer, jag har ett socialt engagemang, gillar att prata med folk och tycker att jag kan vĂ€l rĂ€dda liv jag ocksĂ„ â genom att fĂ„ fler att gĂ„ med.
Idag finns 230 000 i det svenska registret. Det rÀcker inte. Var tredje person med blodsjukdom som behöver nya friska blodstamceller frÄn nÄgon annan hittar aldrig en passande donator.
â Vi visste inte heller vad det var, inte innan jag behövde stamceller, sĂ€ger hennes man Micke Thörn, som fick diagnosen KLL, kronisk lymfatisk leukemi nĂ€r han var 49 Ă„r.
NÀr behandlingen inte lÀngre rÀckte till och han behövde en stamcellstransplantation hade han tur.
â Det fanns till och med flera som matchade mig, inte bara en.
I oktober 2008 fick han sin transplantation. Den frivilliga anonyma donatorn finns sÀrskilt i tankarna varje Ärsdag nÀr Carita och Micke firar med choklad och bubbel.
Carita Thörn har precis blivit godkÀnd som volontÀr för Tobiasregistret, med uppdraget att fÄ fram fler frivilliga donatorer. Hennes man Micke fick nya stamceller 2008. "Utan donatorn hade jag inte suttit hÀr."
Sedan dess har flera i deras nÀrhet valt att anmÀla sig till Tobiasregistret, men i och med sitt nya uppdrag hoppas Carita plussa pÄ. Efter utbildning kan volontÀrerna göra sitt uppdrag pÄ olika sÀtt, i sin förening, pÄ fikarasten pÄ jobbet, pÄ sociala medier.
Alla friska mellan 18-35 kan registrera sig. Ăr man vĂ€l med i registret stĂ„r man kvar tills man fyller 60, men den övre grĂ€nsen för nyanmĂ€lan hĂ€nger ihop med att yngre givare Ă€r bĂ€st för patienterna.
â Och sĂ€rskilt stor brist Ă€r det pĂ„ killar, som man fĂ„r ut fler blodstamceller ifrĂ„n.
"Jag har lÀtt för att engagera mig och tycker om att prata med folk", sÀger Carita Thörn, som inte tvekade att hoppa pÄ ett nytt uppdrag nÀr hon sÄg efterlysningen pÄ sociala medier.
Proceduren Ă€r enkel. Man fĂ„r hem ett topskit, skickar in det och vĂ€ntar. För de allra flesta blir det inte mer Ă€n sĂ„ â men ju fler personer som finns i registret, desto större chans att hitta rĂ€tt donator till patienten.
â Det Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n alla som har glĂ€djen att matchas med nĂ„gon som behöver just dina stamceller. Blir det en matchning Ă€r man fri att sĂ€ga nej, kan vĂ€lja att vara anonym och man ska komma ihĂ„g att det inte hĂ€nger pĂ„ dig om det uppstĂ„r problem efter donationen. Och, nĂ„got som sĂ€kert mĂ„nga tror, det gör inte ont. Donation via blodet Ă€r det absolut vanligaste, men mĂ„nga tĂ€nker nog pĂ„ donation via benmĂ€rg, som man gjorde förr.
Hur kommer du att jobba för att fÄ fler potentiella livrÀddare?
â Först tror jag pĂ„ att jobba i det lilla, med direktkontakt. Det finns flera killar i rĂ€tt Ă„lder pĂ„ en arbetsplats dĂ€r jag jobbar nĂ„gra timmar i veckan, lĂ€ngre fram tror jag det kan bli bra att finnas med pĂ„ olika evenemang, som marknaden, Bullerby Cup och liknande. Nu kĂ€nns det lĂ€ttare att svara pĂ„ frĂ„gor, nĂ€r jag fĂ„tt utbildning och material, för frĂ„gor lĂ€r ju dyka upp.
Varför gör du det hÀr?
â För att det kĂ€nns bra att hjĂ€lpa till. Jag tycker jag har tiden nu nĂ€r jag Ă€r pensionĂ€r och vi har dragit ner vĂ„rt engagemang till Min stora dag till tvĂ„ gĂ„nger per Ă„r. Men framförallt Ă€r det ju att jag vet vilken skillnad det gör, att man kan fĂ„ nĂ„gon att göra nĂ„got enkelt och sĂ„ kan man rĂ€dda en annan mĂ€nniskas liv. Det Ă€r jĂ€ttestort.
"NÄgon gör nÄgot enkelt som rÀddar livet pÄ en annan mÀnniska. Det Àr stort", sÀger Carita Thörn, som Àr ny volontÀr för Tobiasregistret.