Vissa personer har smeknamn som är så etablerade att det riktiga namnet plötsligt känns onaturligt, till och med för den som bär det. Så är det för Inger "Pippi" Solberg, som kallas för Pippi både bland sina vänner och i de flesta andra sammanhang.
– När någon säger Inger måste jag tänka efter; är det verkligen mig de menar? Om någon säger Pippi däremot är jag med direkt. Även om jag inte kan hoppa och skutta på samma sätt längre så är det ändå jag.
Som ogift hette hon Inger Nilsson, precis som skådespelerskan i Kisa. På den vägen var det.
– Jag var en sån där liten sprallig sak som alltid var glad, sjöng och sprang omkring i kortkort som det var på den tiden. Dessutom hade jag långt hår och flätor.
Inger växte upp i Mönsterås och som sextonåring höll hon till på det stora massabruket. Där etsade sig smeknamnet verkligen fast. En annan stor arbetsgivare i trakten var nämligen fjäderfabriken Stece och där fanns det redan en tjej som kallades för just Pippi.
– Ingenjörerna nere på bruket där jag var tyckte att vi ska väl också ha en Pippi, så så blev det.
Har du funderat på att byta namn rent juridiskt?
– Nej det har jag inte gjort, men jag skriver Pippi Solberg ibland så att alla förstår vem jag är.
Om jag kommer fram för att skaka hand, hur presenterar du dig då?
– Då blir det Pippi!
Har du döpt husdjur till Lilla Gubben och Herr Nilsson?
– Nej faktiskt inte, mina två hundar har fått andra namn.
