Det var förmodligen inte fisket som var huvudanledningen till att Sovjetunionen redan pÄ 1970-talet försökte fÄ tillgÄng till vatten mellan Gotland och fastlandet, tror ledarskribenten.
I torsdags blev det klart att Finland ska ansöka om medlemskap i Nato. Och pÄ mÄndag skickar Sverige in en ansökan om att fÄ bli Natomedlem. I alla fall om man ska sÀtta tilltro till vad Expressen kunde berÀtta i torsdags nÀr den hÀr krönikan skrivs. Det finns argument för och emot en snabb Natoansökan. Det tyngst vÀgande för Àr flera lÀnder som förbinder sig att hjÀlpa oss i hÀndelse av angrepp, underförstÄtt ett militÀrt anfall frÄn Ryssland.
Emot skulle kunna vara att det begrÀnsar Sveriges möjligheter att agera sjÀlvstÀndigt i utrikespolitiska frÄgor, och att beslutet Àr viktigt, att det kommer pÄverka oss i mÄnga Är framöver och dÀrför inte borde stressas fram. Förutsatt att Socialdemokraterna imorgon söndag kommer fram till att Sverige ska söka medlemskap finns det emellertid en klar riksdagsmajoritet för att gÄ med i Nato, och enligt opinionsundersökningar Àr en majoritet av svenska folket för. Huruvida det Àr rÀtt beslut eller inte, Àr svÄrt att sia om, och oavsett vilket beslutet blir Àr det den verklighet vi kommer leva i.
I samband med diskussionen om Nato eller inte, ringer Olle Granath frÄn Storebro och berÀttar en intressant historia. Olle Granath jobbade pÄ sjuttiotalet som pressekreterare pÄ Jordbruksdepartementet i Torbjörn FÀlldins första regering mellan 1976 och 1978.
Jordbruksminister i regeringen var centerpartisten Anders Dahlgren frĂ„n Ăstra Ed norr om Gamleby. Det tillhörde dĂ„ Kalmar lĂ€n, men Ă€r sedan 1971 en del av Valdemarsviks kommun i Ăstergötland. Dahlgren fick ganska tidigt pĂ„ sin post en frĂ„ga frĂ„n sin sovjetiska motsvarighet om ett möte. Den ryske fiskeministern bjöd helt in sig sjĂ€lv till ett möte i Stockholm dĂ€r han ville diskutera svenskt territorialvatten, nĂ€rmare bestĂ€mt ville han diskutera om Sverige möjligen kunde tĂ€nka sig att flytta grĂ€nsen vĂ€sterut sĂ„ att ryska fiskare skulle kunna fiska i vattnen mellan Gotland och fastlandet. AlltsĂ„ pĂ„ internationellt vatten som det skulle bli om Sverige Ă€ndrade grĂ€nsen.
Efter mötet i Stockholm vÀntade nÀsta möte i Sovjetunionen. Minister Dahlgren anmodades flyga till Moskva för förhandlingar och eftersom det var ett av de första och mer tyngre uppdragen var det naturligtvis en delikat uppgift. Man kan pÄ goda grunder anta att Dahlgren var en aning spÀnd inför mötet. Enligt Olle Granath ska Anders Dahlgren av en hÀndelse ha stött pÄ tidigare finansminister Gunnar StrÀng pÄ flygplatsen i Helsingfors och dÄ manifesterat sin oro inför mötet. Gunnar StrÀng ska ha uttryckt sin sympati för Dahlgren, men gett honom rÄdet att ta det lugnt och lÄta tjÀnstemÀnnen frÄn UD sköta merparten av förhandlingen.
Som vi vet flyttades aldrig nÄgon svensk territorialgrÀns. Vattnet mellan Gotland och fastlandet tillhör Sverige, och den verkliga anledningen till Sovjetunionens frÄga var förmodligen inte ryskt fiske. Med en flyttad grÀns hade Gotland blivit omgivet av internationellt vatten och svÄrare att försvara.
âJag Ă€r övertygad om att ryssarna ville testa den nya regeringen. Se om de klarade av lite tryck frĂ„n den stora grannen i östâ, sĂ€ger Olle Granath nĂ€r jag pratar med honom. Jag frĂ„gar varför historien inte blivit uppmĂ€rksammad och han svarar att han inte riktigt vet.
âMen det var nĂ„got jag kom att tĂ€nka pĂ„ i samband med diskussionerna om Natomedlemskap.â
Daniel Söderqvist
Det gÄr sÀkert att se historien som ett bevis pÄ rysk aggressivitet. Eller om en oerfaren borgerlig regering som sÀtts pÄ prov. Men jag Àr inte sÀker pÄ att historien har nÄgon sensmoral. DÄ var dÄ i sin specifika kontext, och nu Àr nu i sin specifika kontext.
Slutligen: Om allt gick bra igÄr, fredag, sÄ fick jag min kombinerade redskapsbod och vedskjul levererat och stÀllt pÄ de plintar jag grÀvde hÄl för förra lördagen. Det ska firas med ett glas cava i eftermiddag.